Peters blogg

Min mor berättade under lunchen med inlevelse hur spännande det var när elen kom till byn strax utanför Pajala på 40-talet. Min moster, som var yngst, fick äran att trycka på strömbrytaren och - magi - där lyste lampan av sig själv. Den stora fotogenlampan byttes med någon i grannbyn mot skidor.

Det är inte längesedan vi fick elektricitet till folket i Sverige. Och idag är vi bland de människor i världen som konsumerar mest el. Och vi tycker oss inte kunna minska vår användning. Ändå är elkostnaderna en kostnad vi verkligen själva kan göra någonting åt. Släcka det vi inte använder mer, köpa elsnålare produkter. Men frågan är om vi orkar det? Kanske är det lättare att betala för överutnyttjandet och gnälla på någon annan?