Talet som jag höll
"Åhörare, vänner
Så står vi åter här igen för att tillsammans minnas narkotikans offer och de närstående som finns runt omkring. De offer och anhöriga som lidit och som lider än idag.
Och det rör sig inte om något enstaka liv under året som gått. Nej, totalt rör det sig om cirka 300 personer som dött av narkotikan. Bara under ett enda år. 300 personer ger inga stora rubriker i tidningarna. 300 personer är förstås inte jämförbart med de stora katastroferna. Inte heller med de 6000 personer som dör av en annan drog, nämligen alkohol.
Men likafullt är det ett offer som för den enskilde och dess anhöriga är helt onödigt. Det rör sig om en död person per dag. Varje dag dör någon av narkotika i Sverige. Så kan det inte få fortsätta.
Även för samhället är detta en oerhörd förlust. Trots det stora folkliga stödet för den narkotikapolitik som förs i landet dör alltså en person dagligen. Trots det stora folkliga stödet för de narkotikapolitik som förs i landet finns det i år ännu fler anhöriga till narkotikans offer än det gjorde året innan.
Det om något måste ses som ett misslyckande. Ett misslyckande för dig, för mig och för alla våra politiker.
Vad kan då göras?
Vi svenskar står generellt sett bakom den narkotikapolitik som förts i modern tid. Det ska vara svårt att börja med narkotika. Den som testar ska snabbt få hjälp. Och narkotikan ska stoppas redan vid den svenska gränsen. Den politiken har lett till att Sverige vid internationella jämförelser har långt färre personer som testar narkotika än jämförbara länder. Det är ett gott betyg. Likafullt är det en tragedi i varje enskilt fall.
Och mycket återstår att göra.
Ta metadonet till exempel. - eller subutex.
Substitutionsbehandling, som det kallas, har vuxit över tid. Tanken är god och humanitär. De som missbrukar en drog ska bli drogfria. Men verkligheten ser annorlunda ut. Även metadon och subutex måste betraktas som droger.
Målet för all substitutionsbehandling måste vara att även det medicinska bruket av narkotikaklassade läkemedel ska trappas ner och slutligen upphöra. Det kan inte vara meningen att medborgare i detta land år ut och år in fortsätter att vara beroende av en annan drog. Detta förutsätter att behandlingen sker med stor restriktivitet.
Om det ska uppfyllas innebär det att endast sjukvårdsinrättningar med specifik kompetens för beroendevård får bedriva substitutionsbehandling. Det innebär också att behandlingen endast får ske om social och psykiatrisk hjälp också erbjuds.
Hjälp, stöd och kontroll måste ingå för att bryta den kriminella livsstilen.
Det sätt som substitutionsbehandling drivs på idag kan inte få fortsätta!
För att allt detta ska förverkligas i samhället krävs att speciella insatser görs för att höja och säkerställa kompetensen inom beroendevården. Idag sköts inte detta på ett tillfredsställande sätt.
Ett annat stort problem med substitutionsbehandling är det läckage av droger som förekommer. Vi har alla läst om de läkare som skriver ut för stora doser vilka sedan hamnar i andra människors fickor. Ofta med stora pengar inblandade. Fortsatt missbruk i stora grupper sker med droger som i grunden är finansierade med offentliga medel.
IOGT-NTO kräver därför att bestämmelserna för förskrivning av narkotikaklassade läkemedel och tillsynen av densamma är så utformade att de förhindrar läckage av preparaten från vården till narkotikamarknaden.
Åhörare, vänner
Mycket återstår att göra innan vi verkligen kan säga att vi har ett narkotikafritt samhälle.
Istället för att injicera droger behöver vi injicera mod och kraft.
Mod och kraft av oss alla att säga ifrån när någon förminskar betydelsen av att ta lite hasch på en oskyldig fest - konsekvenserna av detta kan bli oerhörda och ödesdigra.
Mod och kraft hos alla våra politiker att satsa än mer pengar på förebyggande arbete i frågan. Detta trots att det kortsiktigt påverkar kommunens budget - långsiktigt kommer denna satsning att vara värd vartenda öre.
Vi är många som behöver mod och kraft. Och det är en av anledningarna till att vi återkommer hit år efter år. Det räcker nu! Låt oss denna dag minnas narkotikans offer och dess anhöriga. Och låt oss tillsammans verka för att det inte sker igen.
Tack för mig"
Fantastiskt. Tack. Oerhört bra Peter.
Det var många ord och inga visor :-)