Ölskattesänkning haltar i logiken

Införseln av alkohol minskar, ungdomarna är nyktrare än på 30 år, Systembolaget säljer mer och dessutom visar en undersökning att det syskon och kompisar som Stockholmsungdomarna får sin alkohol av. Folkhälsoministern har också meddelat att regeringens linje är att ingen skatt ska sänkas.

Vad händer då? Jo, ett antal moderata riksdagsledamöter motionerar om att sänka öl- och vinskatten för att värna om ungdomarna! Hur tokigt haltar inte den logiken? Sänker vi ölskatten säljer vi förstås mer öl. Ju billigare desto mer. Och ungdomarna, som är extra priskänsliga, får råd med än mer öl.

Men Jens Spendrup är nog glad. Förutom den i princip fördubbalde försäljningsökning han haft på 10 år så kanske, kanske det finns en mikroskopisk chans att han får sälja än mer öl. Och tjäna än mer pengar. Så talar alkoholkapitalet.

Men så blir det förmodligen inte. En alliansregering är ju troligen vettigare än 14 enskilda moderater och någon enstaka centerpartist.

Nya utmaningar

Igår bakade jag och Fanny kanelbullar inför morgondagens kalas. Har inte gjort det sedan hemkunskapens tid så det var en rejäl utmaning. Efter de balkanska järparna var de något att bita i.

Idag däremot så var inte utmaningen de riksdagsmän jag varit i kontakt med, eller EU-parlamentariker, eller tjänstemän i den politiska sfären. Nej den verkliga utmaningen var att sätta ihop MIO-stolarna som kommit idag. Bordet var en baggis, men stolarna...

Efter IKEAs enkla instruktioner kom en variant där ihopsättandet syntes på fyra teckningar. Inga svårigheter nämndes som vilken sida som ska vara in, höger eller upp. Eller var på stolsitsen ramen ska sitta. Mios manualer går fetbort, som en tidigare anställd på dataavdelningen skulle sagt.

Kryddiga järpar på lördag

Fanny har, förutom sedvanligt fika, beställt någon sorts kryddiga järpar till sitt kalas på lördag. Desperat sökte vi igenom alla matbutiker i Råneå (2 st!). Ingen hade kryddan som ska i och köttfärsen skulle igår bli gammal. Det stod det på bäst-före-lappen.

Tack vare en hjälteinsats av Rita kom kryddan fram och jag kunde steka järparna under senkvällen. Vad kryddan heter? Ja, egentligen är det väl färsbiffen som heter så. Gammalt recept från Balkan. Cevapcici.

Är det en norrlänning som översatt Brussels?

På engelska Brussels och på franska Bruxelles. På svenska heter det Bryssel. Varför?

En hemmasnickrad teori jag har är att den översättningen fjordes av en norrlänning eller tom nottbottning. Där finns ju orter som Mellansel, Moskosel och Niemisel. Ni fattar poängen? Orterna slutar på "-sel", vilket även Brys-sel gör.

Publik eller deltagare?

Var i förra veckan på en omvärldsanalysdag. De två dominerande trenderna just nu är klimathotet och deltagarsamhället. Deltagarsamhället handlar om att vi är individer som vill vara med och skapa. Vi ser det i begrepp som bloggar, dokusåpor, sitt eget designade Med Mera-kort, vi röstar i melodifestivalen, personval i politiken, Big Mac & co är ersatt med en meny du själv komponerar, du gör nio val för att få din egen Kaffe Latte osv.

Är också tydligt i Melodifestivalen och Allsång på Skansen. Förr så var publiken där för att se artisterna. Nu är de där för att, så fort kameran är på dem, vinka och helst hålla upp en skylt med en hälsning hem.


Imorgon - The Ark

Vem annars?

Intressant dag

Dag två av Ledarskapsarenan var högklassig. Började med ett seminarium med Lennart Daleus, generalsekreterare i GreenPeace. Hur de arbetar med direkt aktion.

Fortsättning med ett seminarium om hur Korpen för några år sedan hanterade försingrings- och illojalitetsproblem. Intressant att se att Arbetsdomstolen fastställt at man som anställd alltid svarar mot styrelsen och aldrig mot medlemmarna. Att vara anställd är att göra avkall på sina medlemsrättigheter - gammalt djungelordspråk som jag använt under åren...

Sedan en dragning av SAS Vice VD om Linateolyckan. Nu förstår jag vad mina pengar som SAS får går till. De hanterade olyckan på ett värdigt sätt. Slutligen en genomgång av Christina Salomonsson som arbetat i händelsernas centrum vid Göteborgsbranden, Estoniaolyckan och Tsunamin.

Många olyckor, men dagar som ger nödvändiga tankeställare. Träffade för övrigt stora delar av den ideella sektorns ledande personer. Bra underhåll av nätverket.

Bästa citatet idag

Är på tvådagarskonferens. Ideella Ledarskapsarenan på Bosön.

Marianne af Malmborg, ordförande i Ideell Arena, sa, angående krisplaner som bara är teoretiska planer: "En plan är en plan men ändå en plan." Har man en plan så är det bättre än ingen.

Detta gäller i många sammanhang. För att säga det klassiska UNF-citatet: "Det är bara döda fiskar som flyter med strömmen".

Vad är väl en lägenhet? -forts av Samlingsplatser i tiden

Samma tema dök upp när jag nu skulle flytta till Akalla och Råneå. Men lägenheten då? Du kan ju inte sälja en så fin lägenhet! Med ett sådant läge!

Var sak har sin tid. En lägenhet är trots allt bara en världslig sak.

Samlingsplatser i tiden

Fick anledning att fundera över konkursen av Nyfors Kursgård för några år sedan. Efter 60 år i rörelsens tjänst tvingades man konkursa verksamheten. Eftersom jag var föreståndare under tre år och då jobbade dygnet runt blev den naturliga frågan: Var det värt det? Var det värt allt slit för att den några år senare skulle gå i konkurs?

Mitt svar är otvetydigt JA. Var sak har sin tid. Nyfors var helt rätt där och då. Alla kurser som rörelsen hade, alla UNF:are som ideellt ställde upp och målade, serverade eller städade eller alla avgörande styrelsemöten för IOGT-NTO i Norrbotten. Klart det var värt det.

Att ha samlingsplatser är mycket värt för IOGT-NTO men vi måste inse att byggnaderna i sig inte är målet. Nyfors hade spelat ut sin roll. En samlingsplats som ligger i tiden är Brysselkontoret. Hit tar sig medlemmar på 2000-talet. Här engagerar jag mig idag. Andra samlingsplatser i tiden tror jag är lokaler som ligger i städernas centrum eller till och med inne i shoppinggallerior eller skolor.

Det finns ingen anledning att ha en byggnad dit ingen kommer. Det är inte vårt uppdrag.

Alfons pappa till Bryssel

Igår kände jag mig som Alfons pappa på ett väldigt positivt sätt. Fanny hade en kompis på besök. De satt framför datorn och var inne på communityt www.stallet.se där de fixar stall och tränar hästar. Jag höll mig i bakgrunden. Lagade mat åt dem, städade lite, packade upp lite och gick till affären och handlade. Läste lite i Mios katalog. Beställde köksbord som ser ut så här fast med vita ben:
Kvadrat

Men nu bär det av till Bryssel för tre dagars introduktion av vår politiske assistent och del arbete med EU:s alkoholstrategi. Det gjorde i alla fall inte Alfons pappa - i alla fall inte vad vi vet.

Stockholmslaterna sitter i

Med Fanny hos en kompis skulle flera saker göras. Nr 1: Hitta soprummet. Sprang ut bakom huset och letade soprum. Villan mitt emot är det inte, inte heller det lilla huset BAKOM staketet. Återstod ett hus med en dörr märkt just Soprum. Detta är väl ingen konst för en erfaren kille. Tar fram lägenhetsnyckeln och inser att den inte passar ena vägen och förstås inte andra vägen. Kollar runt igen. Inga andra möjliga byggnader i närheten. Går in igen.

Tar fram nyckelknippan som hängde i ett skåp. Finner en nyckel som kan passa samt några omöjliga som får följa med ifall om att. Testar nyckeln i dörren utan framgång. Testar några av de omöjliga också. Nej!

Tänker bryta ihop, knacka på hos grannen och fråga var jag ska slänga soporna. Man är väl inte bara erfaren, man har ju mål i mun också. Men så kommer ödets nycker över mig, jag känner på dörrhandtaget. Dörren går upp. Den var aldrig låst! Den är aldrig låst! Varför? Jo, för vi befinner oss i Råneå! Naturlagen som sägger att soprumsdörrar alltid är låst gäller inte i denna by!


En mexikan i Råneå!

Min lunchjakt gick vidare under fredagen. Dags för "Tapa Chuca". Kliver in. En man sitter ensam och äter dagens lunch. Maträtten är Kycklingklubba och ris med mexikansk touch. Jag överväger att vända då jag inte gillar mat som innehåller kladdiga ben. Men något håller mig kvar. Miljön, som går i mexikansk stil, och lugnet.

Den ensamme ägaren kommer fram, beskriver maten han har med sådan kärlek att det inte går att stå emot. Här talas inte om kycklingklubba och ris. Här talas om kyckling med speciell kryddblandning, serverat med ett speciellt ris och toppat med en mexikansk sås och färsk sallad. Före det en tallrik av salladsbordet. Han kommer med maten till bordet och serverar kaffe efteråt. Och Cola Light var inget problem.

Hit blir det återbesök! 

Melodi nr Luuk får alltså min röst

Kvällens melodifestival följde samma mönster som tidigare år, men i kväll verkar det ha varit svårt att hitta några artister som på allvar är aktuella. Alla kändes som  veteraner eller andrahandsval. Vad sägs som Tommy Nilsson, Anna Book, Uno & Irma, Elin Lanto, Addis Black Widow och Andreas Lundstedt. Vi har hört dem förut, men det var länge sedan. Nya hoppet Sophia gick förstås inte vidare och paret med finstämd visa var ju fin men jag har redan glömt bort deras namn.

Ja programledaren, Luuk, är ju lika bortglömd han med sedan han sa god natt till hela Sverige. Men här hände något. Det var en Luuk i toppform! Påminde om fornstora dar! Kortsnuttarna innan varje låt var ju lysande humor med honom som motor. Fotografierna likaså.

Luuk är tillbaka. Ser fram emot några sena kvällar med Luuk framöver!

Ingen light - ingen latte

Kort om tid. In på caféet i Råneå för en snabblunch. Visste sedan tidigare att detta inte är stället man går till för en café latte. Här dricker man svart kaffe, möjligen med en svätt kall mjölk och socker. De säljer tom gårdagens bröd lite billigare än dagens, för den sparsamme kan jag tänka. Även om logiken säger att de då säljer mindre av dagens, vilket tvingar dem att sälja gårdagens imorgon också. Med lite mindre förtjänst. Nåja, inte gå igång på sådana teorier.

Två varma mackor fanns det att välja mellan. Den klassiska med skinka och ost. En mer vågad med mozzarella och salami. Beställer den vågade mackan och en cola light. Får besked om att de inte har någon lightdryck alls. Budskapet levererat lika självklart som att solen är gul. Jag tar en Trocadero och minns att jag gjorde samma val när jag var här sist. Tänker att läsk inte håller i längden.

Känner mig skeptisk...

Den varma mackan levereras snyggt upplagd med fräsch sallad. Ljuvlig smak! Jag är såld. Skepticismen är som bortblåst. Hit kan jag gå fler gånger! Men inte varje dag. (stirrade för övrigt dreglande på semlorna som var nybakta. Kanske, kanske blir det en sådan någon dag. Eller för att tala klarspråk: Det blir en sådan nästa gång.)

Det man inte tänker på

Första bloggen från Råneå. Sitter vid Fannys minibord på en ministol. Har inget köksbord än... Verkar inte göra något, för middagen blev succé från Fannys håll. Inget är som vanligt. Minibord och kalla köttbullar med potatissallad. Badkaret invigt och godkänt.

Har funderat på logistiken med nya lägenheten i många veckor. Missade ändå två väsentliga saker:
1) Det finns ju inga lampor i lägenheter. Så nu sitter jag här i skenet av spislampan.
2) Hade beställt bredband from 1 februari. Smart idé men bredbandskabeln kommer med flyttlasset imorgon eller på lördag.

Sedan fattades förstås alla andra basicsaker, så Fannys mormor förbarmade sig över oss och lånade ut en kastrull. Hon skickade med lite pulverkaffe till mig. Snällt!