En bok som bekräftar min barndom
Semestertider. Läser Smugglarkungens son av Bengt Pohjanen. En bok som handlar om hans uppväxt i den lilla byn Kassa och Torinen två mil söder om Pajala på 40- och 50-talet. Han är i princip lika gammal som min mamma och han gick i samma klass som min ena moster.
Här kommer åter de fragment upp som jag stött på under min barndoms somrar i Kassa. Närheten till Finland. Närmare än avståndet Stora Essingen-Fredhäll. Andra världskrigets slutskede när tyskarna brände allt och Finland lyste upp av eldar så att man kunde cykla i mörkaste oktober. Meänkieli, tornedalsfinskan, som gjorde att deras finska var för dålig för finnarna och deras svenska för dålig för svanskarna. Ett samhälle där bilen var det absoluta undantaget men där kommunismen och Laestadianismen på något sätt gick att kombinera. Och alla finska ord som jag hört. Ofta med ändelsen "-i" som i "bili" för bil. Och ord som "voj, voj" och "nå".
Intressant...