Känns som det börjar lossna!
Inte för att jag tyckt att det suttit fast, men ändå... Senaste dagarna har det fortsatt ske positiva saker. Det handlar om Folknykterhetens vecka, som blir hur bra som helst, om första maj där vi ser en del öppningar under 1:maj-tågen, om World Forum Against Drugs, som nu har ett starkt personalteam, om vårt Brysselarbete, som nu kan få en rejäl utveckling, om regeringens proposition 2007/08:119 - den förhatliga - om oberoende mellanhand, och det handlar om Almedalen.
Men det handlar också om Svenska Sällskapet för Nykterhet och Folkuppfostran och Tempus.
Det är helt enkelt kul när det händer saker! Det finns så många engagerade människor som vill utveckla världen - och utvecklas personligen. Man blir glad!
Men det handlar också om Svenska Sällskapet för Nykterhet och Folkuppfostran och Tempus.
Det är helt enkelt kul när det händer saker! Det finns så många engagerade människor som vill utveckla världen - och utvecklas personligen. Man blir glad!
OS-facklan
Känns nästan som Melodifestivalens följetong för något år sedan om Lena Ph:s mikrofonstativ. Vi fick följa stativets långa resa tillbaka på scen efter det bejublade Eurovisionframträdandet...
Nu följer vi OS-facklans färd. Varje dag något nytt. Man undrar vad den där rackarns facklan hittat på sen sist. Den är i Paris och i London. Den åker buss och blir släckt. Folk skriker efter den. Den tar planet till USA.
Ja den är spännande att följa den där OS-facklan. Ska den elda upp kinesiska ambassaden i något land framöver? Kommer den att åka u-båt? Går brandlarmet då? Och det mest spännande av allt: Är ryktena sanna om att facklan flirtar med Carolafläkten?
Ibland blir det inte som man tänkt sig
Veckan var en seger för ovissheten mot förstå-sig-på-besservissrarna.
- Alla sa att räntan inte skulle stiga - men den steg
- Alla sa att Hillary skulle vinna stort - men i veckan var det Barak som gjorde det
- Alla trodde Moderaterna skulle fortsätta backa - men de ökade
- Och alla trodde Carola och Andreas skulle vinna - men det gjorde de inte
- Alla sa att räntan inte skulle stiga - men den steg
- Alla sa att Hillary skulle vinna stort - men i veckan var det Barak som gjorde det
- Alla trodde Moderaterna skulle fortsätta backa - men de ökade
- Och alla trodde Carola och Andreas skulle vinna - men det gjorde de inte
Will Smith räddar världen?
Såg ikväll "I am legend". Apokalyptisk film av sorten som vi sett förr. Will Smith räddar världen. Eller gör han det? Är han inte ensam kvar på planeten efter att viruset slog till och dödade alla utam de som blev monster? Jag gillar denna typ av film! Läskigt men alltid hoppfulla efter någon timme av dystopi.
Filmen kunde jag se eftersom jag lagt om resrutten. Landar redan kl 17.00. Så förutom film hann jag klippa mig i Kistagallerian och äta en tapastallrik. Och - läsa halva Pelle Olssons bok "Opium, subutex och metadon". Sköna söndag!
Filmen kunde jag se eftersom jag lagt om resrutten. Landar redan kl 17.00. Så förutom film hann jag klippa mig i Kistagallerian och äta en tapastallrik. Och - läsa halva Pelle Olssons bok "Opium, subutex och metadon". Sköna söndag!
Hockey med barnen får en att lyssna
Trevligt initiativ på alla sätt. Hela skolan bjuden på hockeymatch. Föräldrarna till subventionerat pris. Fanny och hennes kompis på bästa platserna. Kaffe.
I mitten av period två. Spelarna börjar slåss med varandra. Luleå skaffar sig en 5+2 minuters utvisning plus matchstraff. Publiken börjar bua. Föräldrar och andra vuxna skriker "Domarjävel", "Gå hem Rådbjer" (Domarens namn) och andra ord. Barnen börjar förstås också skrika samma saker. Gymnastikläraren lugnar ner barnen och säger "Jag vill inte hålla i nästa skridskopass, det får nog min kollega göra". Han är ironisk men visst ligger det något i det han säger.
Varför tillåter normen att vuxna människor får hota och skrika till yrkesutövande människor på en lördag eftermiddag bara de gått på hockey?
I mitten av period två. Spelarna börjar slåss med varandra. Luleå skaffar sig en 5+2 minuters utvisning plus matchstraff. Publiken börjar bua. Föräldrar och andra vuxna skriker "Domarjävel", "Gå hem Rådbjer" (Domarens namn) och andra ord. Barnen börjar förstås också skrika samma saker. Gymnastikläraren lugnar ner barnen och säger "Jag vill inte hålla i nästa skridskopass, det får nog min kollega göra". Han är ironisk men visst ligger det något i det han säger.
Varför tillåter normen att vuxna människor får hota och skrika till yrkesutövande människor på en lördag eftermiddag bara de gått på hockey?
Arlanda lugnt på söndagar
Arlanda är verkligen ett lugnt och fridfullt ställe söndagar mitt på dan. I lugn och ro checkar man in, äter gott och dricker en fantastisk latte på Illy-stället nr 1. En härlig söndag att ladda batterierna.
Hur mycket styr slumpen, turen eller valet?
Såg Match Point ikväll där turen är en avgörande faktor. Diskuterade faktiskt detta med Anna och Sven-Olov i en taxi häromdagen. Jag kan tydligt se ett antal moment i livet där slumpen lett mig in på min väg. Mest livsavgörande var förmodligen medlemskapet i UNF. Hade lika gärna kunnat bli något annat. Och tänk om jag inte blivit uppmanad att söka förbundskonsulentjobbet på UNF i Stockholm.
Sedan kommer turen in. Jag brukar säga att jag har tur i allt utom ett område. Ta det här med bostad i Stockholm. 1999 kom i princip bostaden till mig när jag bodde på Liljeholmen. Min bostadsrätt köpte jag efter min första visning. Jag vann budgivningen! När jag valde Råneå hade jag förmånen att få uppleva förortens ljuva Akalla. Och höstens potentiella pärs hann knappt börja innan jag hamnade på Stora Essingen. Jobbmässigt har det varit på samma sätt. Och förmodligen har det varit tur att jag inte fått en del jobb jag velat ha. Det har lett till att jag haft jobb jag verkligen vill ha.
Samtidigt inser jag att vi alltid har ett val. Valet att ringa en kontakt till, att skicka in en ansökan till, att tänka utanför ramen, att stå emot de sociala normerna som säger hur allt ska vara. Det gäller att veta vad man vill. Och kunna stå ut med att man inte kan få allt. Just nu...
Crazy jul på Arlanda
Fullt på bussen till Arlanda. Knirrande ljud. Dålig prestanda.
Lång kö till Bagage Drop. Hade lust att ge opp.
Var ingen säkerhetsrisk. Fick inte smisk.
Hade tid, vilken flax. Hann med frukost på Max.
Men blåsigt det var när vi landa.
I Luleå.
Sagan om konungens återkomst i verkligheten
Såg ringentrilogins sista film Sagan om konungens återkomst. Kan inte hjälpa det. Börjar alltid analysera filmernas symboliska budskap. En saga med metaforer till verkligheten.
- Hoberna beger sig utanför det trygga Fylke, upplever vilda äventyr och räddar världen, återvänder och ingen i byn begrep riktigt vad de varit med om. Känns bekant med mitt jobb och hur släkt och råneåbor reagerar på det jag gör. Riksdagen på förmiddagen, middag hemma i råneålägenheten på kvällen.
- Saurons öga kan inte hålla koll på allt. När han ser på arméerna i norr missar han att ringen hamnar i Domedagsbergets eld. Precis som med jobbet. Man kan inte hålla sitt vakande öga på allt. Men när man väl bestämmer sig för några områden, ja då är det full koncentration där.
- Hela brödraskapet består av män. Känns det igen? Men när häxkungen håller på att bli besegrad säger han "No man has ever beat me". Eowyn tar av sig hjälmen, släpper ut sitt hår, säger "I am no man!" och besegrar honom. Heterogena arbetsgrupper ger bäst resultat.
- När Frodo står vid vulkanens brant och bara behöver släppa taget ringen så klarar han det inte. För den som har makten i sin hand är det svårt att släppa den. Gäller familjeföretagare i Sverige liksom Putin i Ryssland.
- Hoberna beger sig utanför det trygga Fylke, upplever vilda äventyr och räddar världen, återvänder och ingen i byn begrep riktigt vad de varit med om. Känns bekant med mitt jobb och hur släkt och råneåbor reagerar på det jag gör. Riksdagen på förmiddagen, middag hemma i råneålägenheten på kvällen.
- Saurons öga kan inte hålla koll på allt. När han ser på arméerna i norr missar han att ringen hamnar i Domedagsbergets eld. Precis som med jobbet. Man kan inte hålla sitt vakande öga på allt. Men när man väl bestämmer sig för några områden, ja då är det full koncentration där.
- Hela brödraskapet består av män. Känns det igen? Men när häxkungen håller på att bli besegrad säger han "No man has ever beat me". Eowyn tar av sig hjälmen, släpper ut sitt hår, säger "I am no man!" och besegrar honom. Heterogena arbetsgrupper ger bäst resultat.
- När Frodo står vid vulkanens brant och bara behöver släppa taget ringen så klarar han det inte. För den som har makten i sin hand är det svårt att släppa den. Gäller familjeföretagare i Sverige liksom Putin i Ryssland.
Vacker högläsning
Läser just nu Stephen Kings "Drakens ögon" för Fanny. Att det är härligt att få läsa högt ur bra böcker! Texten flyter nästan poetiskt. Ibland stockar sig min röst och jag ryser av meningarna som formas ur min mun. Texten är så vacker. Retoriskt upprepas delar av meningar med varierat slut. Retoriskt leder författaren oss vidare. Den som läser är berättaren i jag-form. Och berättaren är jag. Underbart!
Wishbone
Wishbone. Ett engelskt ord jag inte kan påminna mig att jag hört förut. Fanny hade det i engelskaglosa denna vecka. Hur kan jag ha missat det?
Idag är wishbone todays new gift på Facebook. Varför just idag?
Märkligt det där. Har varit med om det förr. Jag lär mig ett ord eller uttryck som jag aldrig förstått. Sedan ser jag det överallt. Böcker, tidningar och TV. I alla år har jag bara trängt undan det ur mitt medvetande, men helt plötsligt är det där.
Idag är wishbone todays new gift på Facebook. Varför just idag?
Märkligt det där. Har varit med om det förr. Jag lär mig ett ord eller uttryck som jag aldrig förstått. Sedan ser jag det överallt. Böcker, tidningar och TV. I alla år har jag bara trängt undan det ur mitt medvetande, men helt plötsligt är det där.
Förebygg.nu inte så förebyggande för mig - men himla trevligt!
Förebygg.nu igår. Massor med spännande seminarier. Men inte för mig.
- Dagen började med en suspekt Lo Kauppi. Vackert framträdande, grundlös analys.
- Vid fikat träffade jag en person som betytt mycket för mig och som jag inte träffat på länge. Vi talade och diskuterade så att seminariet som var gick förbi. Himla trevligt.
- Sedan ett seminarium om Skellefteåmodellen och rattfylleri. Mycket intressant!
- Lunch
- Möte med mina medansvariga på Verksamhetsenheten. Mötet tog lång tid. Två seminarier missades.
- På väg till sista föreläsningen stötte jag ihop med samma vän igen, vilket ledde till ytterligare en halvtimmes spännande diskussion.
Insåg här att det var två timmar till kvällens mingel och att jag lika gärna kunnat åka till Stockholm.
Men så hakade jag på fyra scouter för en fika. Mycket trevligt! Sedan mingel där fler intressanta vänner dök upp. Och slutligen glass på McDonalds med sex scouter. Lika trevligt det.
Var redo - Alltid redo!
- Dagen började med en suspekt Lo Kauppi. Vackert framträdande, grundlös analys.
- Vid fikat träffade jag en person som betytt mycket för mig och som jag inte träffat på länge. Vi talade och diskuterade så att seminariet som var gick förbi. Himla trevligt.
- Sedan ett seminarium om Skellefteåmodellen och rattfylleri. Mycket intressant!
- Lunch
- Möte med mina medansvariga på Verksamhetsenheten. Mötet tog lång tid. Två seminarier missades.
- På väg till sista föreläsningen stötte jag ihop med samma vän igen, vilket ledde till ytterligare en halvtimmes spännande diskussion.
Insåg här att det var två timmar till kvällens mingel och att jag lika gärna kunnat åka till Stockholm.
Men så hakade jag på fyra scouter för en fika. Mycket trevligt! Sedan mingel där fler intressanta vänner dök upp. Och slutligen glass på McDonalds med sex scouter. Lika trevligt det.
Var redo - Alltid redo!
Samma ställe - tio år äldre barn
Fanny och jag såg idag bio. Hon hade valt exakt samma ställe där jag och hennes mamma satt för ganska precis tio år sedan. Då var det ett "tvåsäte", nu är det två separata säten. Minns att jag där för första gången kände Fanny sparka inne i magen och att det var ett ögonblick då jag mer mentalt insåg att jag skulle bli pappa. Härlig känsla.
Miffo
Såg just Miffo på DVD. Såg den för fyra år sedan i ett, som det känns, helt annat liv. Nåväl. Om ni inte sett filmen så är den värd en och en halvtimme av ditt liv.
- Här känner man igen sig som besjälad nykterist. Jonas Karlsson spelar prästen som försöker locka människor till en förortskyrka. Och han är kär i en tjej som sitter i rullstol eftersom hennes mamma drack under graviditeten.
- Här känner man igen sig som fördomsfull och normativ. Kan man vara kär i en rullstolsbunden person som lever på socialbidrag i förorten? Måste man gifta sig med någon som är lik sig själv i allt? Svaret blir, tack och lov, ja på första frågan och nej på andra.
- Här känner man igen sig i vänskap och kärleksfulla relationer precis som besvikelse och olycka.
Varenda scen innehåller liknelser och metaforer till normer, fördomar och klichéer.
Se den idag!
- Här känner man igen sig som besjälad nykterist. Jonas Karlsson spelar prästen som försöker locka människor till en förortskyrka. Och han är kär i en tjej som sitter i rullstol eftersom hennes mamma drack under graviditeten.
- Här känner man igen sig som fördomsfull och normativ. Kan man vara kär i en rullstolsbunden person som lever på socialbidrag i förorten? Måste man gifta sig med någon som är lik sig själv i allt? Svaret blir, tack och lov, ja på första frågan och nej på andra.
- Här känner man igen sig i vänskap och kärleksfulla relationer precis som besvikelse och olycka.
Varenda scen innehåller liknelser och metaforer till normer, fördomar och klichéer.
Se den idag!
Fortsatta speglingar
Vet inte varför jag speglar mig i folk ch jämför mig. Kanske är det Facebook-kulturen?
Ikväll åt jag i alla fall middag i Bryssel med ett sällskap på 20 personer. Bredvid mig satt en tjej från FHI som jag mött några gånger i olika konferenssammanhang.
Det visade sig att vi båda har ett barn på nio år, att vi är födda samma år med mindre än en månads mellanrum och att vi separerade från barnets andra förälder ungefär samtidigt. Kändes riktigt skönt att tala med någon som hade så liknande förutsättningar. Sedan hade hon flyttat från Umeå till Östersund medan jag hamnat i Råneå. Lite av glesbygd i båda fallen.
Livet är märkligt.
Ikväll åt jag i alla fall middag i Bryssel med ett sällskap på 20 personer. Bredvid mig satt en tjej från FHI som jag mött några gånger i olika konferenssammanhang.
Det visade sig att vi båda har ett barn på nio år, att vi är födda samma år med mindre än en månads mellanrum och att vi separerade från barnets andra förälder ungefär samtidigt. Kändes riktigt skönt att tala med någon som hade så liknande förutsättningar. Sedan hade hon flyttat från Umeå till Östersund medan jag hamnat i Råneå. Lite av glesbygd i båda fallen.
Livet är märkligt.
Henrik och jag
Träffade Henrik Söderberg idag på Leos Lekland. Vi har nog inte träffats på fyra år. Han var kassör när jag var distriktsordförande i UNF Norrbotten och han satt i Förbundsstyrelsen i UNF när jag var generalsekreterare.
Trevligt men märkligt möte på många sätt. Det slår mig alltid hur lika och hur olika han och jag är. Till bakgrunden hör att många brukade förväxla oss förr. Någon UNF:are kunde säga till Henrik saker som de talat med mig om och tvärtom.
Idag har han tre barn med två mammor. Han sysslar en hel del med ekonomi genom sina aktiebolag. Halvtid har han ett jobb på en firma via Los Angeles, men eftersom han har barn får han jobba på distans och är over there varannan månad.
Känner man mig ser man hur twistat likt men ändå så crazy olikt det är.
Trevligt men märkligt möte på många sätt. Det slår mig alltid hur lika och hur olika han och jag är. Till bakgrunden hör att många brukade förväxla oss förr. Någon UNF:are kunde säga till Henrik saker som de talat med mig om och tvärtom.
Idag har han tre barn med två mammor. Han sysslar en hel del med ekonomi genom sina aktiebolag. Halvtid har han ett jobb på en firma via Los Angeles, men eftersom han har barn får han jobba på distans och är over there varannan månad.
Känner man mig ser man hur twistat likt men ändå så crazy olikt det är.
Alkoholtoppmöte i Helsingborg
Så var jag än en gång i det ljuva Skåne. För fjärde året i rad ska jag vara med på Alkoholtoppmötet. Ifjol kände jag att det var dags att utveckla eller avveckla arrangemanget. Vi valde utveckla och har jobbat för att få in en del intressanta medverkanden. Känns som vi har lyckats också.
För första gången kändes dock inte resan som den roligaste. Egentligen hade jag nog velat vara med bara en dag och sedan fara till Stockholm igen. Har börjat inse att detta med att vara ute på resande fot inte alltid är så peppande och produktivt på plats. Och samtidigt är jag mindre i Stockholm med allt vad det innebär. Och tänk - om jag inte åkt hade jag kunnat skicka någon annan som vuxit med uppgiften. Har grubblat mycket på detta de senaste dagarna.
Men nu är jag här och ska förstås göra två bra dagar. SG är här och ikväll snackade jag med Jeanette. Imorgon träffar jag Andreas, Johnny, Bosse, Sven-Olov, Robert, Sanna och Oskar. Kul! Och sedan är ju alkoholindustrin här. Kul - men på ett annat sätt.
För första gången kändes dock inte resan som den roligaste. Egentligen hade jag nog velat vara med bara en dag och sedan fara till Stockholm igen. Har börjat inse att detta med att vara ute på resande fot inte alltid är så peppande och produktivt på plats. Och samtidigt är jag mindre i Stockholm med allt vad det innebär. Och tänk - om jag inte åkt hade jag kunnat skicka någon annan som vuxit med uppgiften. Har grubblat mycket på detta de senaste dagarna.
Men nu är jag här och ska förstås göra två bra dagar. SG är här och ikväll snackade jag med Jeanette. Imorgon träffar jag Andreas, Johnny, Bosse, Sven-Olov, Robert, Sanna och Oskar. Kul! Och sedan är ju alkoholindustrin här. Kul - men på ett annat sätt.
På tal om pengar
Och då tänker jag på när jag hade förmånen att träffa Brittiska Röda Korsets Ledningsgrupp för några år sedan för att snacka mål, uppdrag och ledarskap. Sir Nicholas Young, generalsekreterare, svarade på frågan vad de behövde allra mest just nu: "Money, money, money - always money".
Han menade att behoven för organisationen ute i världen var så skriande stora att de behövde väsentligt mer pengar hela tiden. Och då har de över 2500 personer anställda! Men för honom och hans medarbetare var inte världen säker och trygg för det. Det gällde att hela tiden koppla verksamheten till uppdraget och fortsäta utveckla den "utanför" ramen som sätts upp av dagens norm.
Han menade att behoven för organisationen ute i världen var så skriande stora att de behövde väsentligt mer pengar hela tiden. Och då har de över 2500 personer anställda! Men för honom och hans medarbetare var inte världen säker och trygg för det. Det gällde att hela tiden koppla verksamheten till uppdraget och fortsäta utveckla den "utanför" ramen som sätts upp av dagens norm.
Ruskig bilolycka inte långt från mig
http://www.kuriren.nu/nyheter/artikel.aspx?articleid=1246510
Bilolycka i närheten mot Niemisel
Bilolycka i närheten mot Niemisel
Moilanen på Facebook
Ibland är det för roligt. Signade upp mig på en grupp på Facebokk med namnet Moilanen. Vi är i dagsläget 30 medlemmar varav den absoluta majoriteten bor i USA. Vi finns överallt! Här fanns länkar till de första Moilanens i norra Finland och exempel på hur man alltid måste stava namnet. I USA tar de oftast bort "i"-et vid uttal. Mycket intressant, mycket ego och himla stolthetshöjande.